"You sit there in your heartache, waiting on some beautiful boy"

Det är alltid spännande att läsa vad man skrev för blogginlägg kvällen innan om det man skrev kvällen innan skrevs efter ett par glas vin och värmeslag. Eh.

Aaanyway. Let's talk bandom, shall we:

Här är en artikel. Om tonåringar och musik. Med Mikey Way som bildexempel. Ahahaha. (Mikey: "Why is it always me?")

Tidningen emokidsen tänker demonstrera mot är för övrigt brittiska Daily Mail. NME skriver om det här. Hmm. Även om de inte hade basunerat ut hur "no child is safe from the sinister cult of emo" och andra idiotiska saker, finns det egentligen nånsin något skäl att inte demonstrera mot Daily Mail? I Daily Mails försvar mot protesterna skriver de bland annat "We note it has been pointed out by others that all this provides wonderful publicity for Warners and their impending release of My Chemical Romance's latest album." Um. Just det, för att bli anklagad för en ung människas tragiska självmord är ju den typ av publicitet ALLA band vill ha. Egentligen skulle man sätta upp ett läger av demonstranter utanför tidningens kontor året om. För att protestera mot dumhet i allmänhet och Daily Mail i synnerhet.

Jag skulle vilja skriva något skämtsamt om det hela (hur kan man inte skoja om nåt som innehåller frasen "emo marchers") men det är helt enkelt inte speciellt roligt. Vuxna som klandrar all non-preppy musik för att tonåringar mår dåligt är inte roliga, bara otäcka. De är en del av en otäck, konservativ, censur-benägen cult. De är pod-people, de kan precis allt om Rätt och Fel och absolut ingenting om mänsklig natur. Tidningar och myndigheter och företag måste lära sig att sluta lyssna på dem.

*
Om drygt en månad släpps My Chemical Romance Live DVD, yay. Gerard Way är ju som vi vet en Artiste och som alla konstnärer tröttnar han snabbt på det han skapat, i detta fallet serietidningsvärlden i The Black Parade, varför den kommande DVDn naturligtvis har döpts till det inte alls melodramatiska namnet The Black Parade Is Dead! - för övrigt den enda DVD jag förbokat sedan, hmm, den tredje Harry Potter-filmen släpptes?

Jag har en viss fascination för hela historien om hur The Black Parade spelades in. Det var under ganska speciella omständigheter, speciella nog att Gerard vid nåt tillfälle sa till de andra att "the black parade is trying to kill us" och journalister långt efteråt noterade att Mikeys händer fortfarande skakade när han pratade om det. Jag vet inte vem det var som tyckte det var en bra ide att flytta in i spökliga Paramour Mansion under hela inspelningsprocessen - but I am looking at you here, Gerard - men förutom historier om dörrar som smällde och badkar som fylldes med vatten av sig själv och coffee-blocking ghosts och Gerard som började hallucinera och heavy rooms, så var den mest konkreta händelsen under inspelningen att Mikey drabbades av en svår depression och tillfälligt lämnade både huset och bandet. Hela historien runt inspelningen av TBP är överhuvudtaget pretty bad och pretty fabulous, och, naturligtvis, right up my alley. Hmm. Någon borde basera en skräckroman på ett rockband som spelar in en skiva i ett haunted house som eventually driver dem alla till vansinne. Sångaren kunde stänga in sig i nåt av rummen och skriva en låt bestående av en enda mening och sedan jaga resten av bandet med en yxa. Anyone?

Jag vet att jag rekommenderat webbserien asofterworld.com förut, men det tåls att göras igen och igen. It's just that fabulous.

Läs även andra bloggares åsikter om emo, fucking tabloids

"And you're sure this isn't just some fanboy thing? 'Cause I've fought more than a couple pimply, overweight vamps that called themselves Lestat."

Män som poserar; män i lack och läderkorsett: män som suger av varandra; män som slickar varandras bröstvårtor; män som spretar med benen i ställningar man inte ens visste var möjliga; män som med öppen, inbjudande mun stirrar rakt in i kameran, på den tilltänkta publiken, på oss; män som flämtar och stönar "yesyesyes" medan de penetreras av fingrar och grönsaker; män i skolpojksuniformer - det är klart att det går att göra jämställd porr. Det är klart att det går att göra feministisk porr. Allt som de kvinnliga skådespelarna gör i porrfilm gör även de manliga, och vice versa. Det som inte är förnedrande för kvinnor att göra på film, heller inte är förnedrande för män att göra på film. Och det är klart att om den typen av porr regelbundet sågs av unga tjejer och killar så skulle det spela roll.

–Jag tror inte att kvinnor vill konsumera porr regelbundet. Det är inget man gör två gånger i veckan och det är inget man betalar för. Kvinnor skaffar inte Canal plus för att se på porr. Vi anpassar oss till den största målgruppen, och därför tänker jag på killar först och främst när jag köper in, säger Christian Subbayya, inköpare av porr på Canal plus.

Kvinnor ser inte regelbundet på porr. Därför köper vi bara in porr med killar som målgrupp i åtanke. Därför ser inte kvinnor regelbundet på porr. Därför köper vi inte in porrfilm för kvinnor. Därför ser inte kvinnnor på porr. And you see where I'm going with this?

Själv har jag nu lyssnat till leda på folk som ivrigt berättar hur sexuellt frigjord porr är, och inte aaaalls förnedrande för kvinnor, och inte aaalls förvandlar kvinnor till objekt och män till subjekt. Och, tja, isåfall är ju det som inte är förnedrande för kvinnor att göra på film, heller inte förnedrande för män att göra på film. Ändå händer absolut ingenting.

Idag är porr inte jämställt. Det är inte speciellt svårt att lista ut, (även om inte inköparen på canal plus just hade påpekat det). Och om man blir matad med en ändlös ström av porr gjord enbart för killar, är det då verkligen så konstigt att kvinnor till slut börjar gripa efter halmstrån för att förklara varför de inte är lika förtjusta i porrfilm som deras pojkvänner, är det verkligen så konstigt att de börjar pladdra om att kvinnor "tänder mer på personlighet medan män tänder mer på det visuella," och liknande bullshit?

Och allt det bara för att ingen vill göra porr som är riktad till mig. Inte egentligen. Därför att många människor är obekväma med förändringar. Särskilt när det som var innan råkade passa dem väldigt bra. Däremot gillar folk att prata om hur frigjorda de är. Hur fördomsfria. Det pratar de gärna om.

Det som inte är förnedrande för kvinnor att göra på film, heller inte är förnedrande för män att göra på film.

Jag vill ha porr gjord för mig. Shut up, SHUT UP. This song is all about ME!

Läs även andra bloggares åsikter om porr, feminism, ME

"I want you to do me a favor. I want you to hit me as hard as you can."

Youtube loves me. Remember how my zen place used to be Billie Joe Armstrong with his hands down his pants screaming "Somebody fuck me!" to 70,000 fans? Well, my new zen place is Gerard Way talking about what would happen to a cupcake like him in prison. Standing right next to his little brother. Funny and slightly inappropriate. Yay.

"Girls will be boys and boys will be girls, it's a mixed up, muddled up, shook up world"

Blev alldeles för mycket vin och minty shots i solen igår kväll. Urgh. But let's forget my life right now (vilket antagligen är det jag höll på med på krogen igår).

Med hjälp av envishet och en Andres Lokko-krönika har jag iallafall lyckats jag övertala the twin att titta på Eurovision ikväll så vi kan chatta över skype and Mock The Participants. The way nature intended it.

Annars är Miami Ink på TV 6 mitt nya crack. Fast egentligen önskar jag att de skulle visa LA Ink istället. Because Kat! Is so great! Jag menar, Frank Iero från My Chemical Romance har en sån crush på henne att han åkte till LA på sin one-day-off-from-touring för att hon skulle tatuera honom. Och sen försover hon sig och låter honom vänta i FEM TIMMAR med nån receptionist som inte vet vem han är eller vad hon skall göra med honom. Till sist är han så uttråkad att han börjar bära in saker från lagret och hjälpa receptionisten som-aldrig-hört-talas-om-hans-band att fylla på sodamaskinen. Och när Kat sen äntligen dyker upp är han ändå bara "oh, it's fiiine, no, I'm not mad at aaall". Bawahahaha! Way to have all the little rockdudes wrapped around your finger there! Kat = my idol.

Länk till Frankie on La Ink.

Läs även andra bloggares åsikter om tv, frank iero, alcoholism

"I wouldn't front the scene if you paid me"

Jag tror det var Pete Wentz som skrev om att ligga på badrumsgolvet, på sidan, så att när tårarna börjar rinna så droppar de från det ena ögat in i det andra. Jag har svårt att tänka mig en bättre beskrivning av vad depression är: När man ligger på sidan så rinner tårarna från ena ögat in i det andra. The end.

Jag har haft en liten svacka. Bara några dagar. Varför vet jag inte. Men jag vet att så länge jag äter min medicin så verkar inte svackorna bli särskilt långa eller för djupa. Mitt självhat, däremot, är djupt och oändligt. Jag hatar verkligen det här. Och jag är så trött på det, på mig.

***
Och in completely unrelated news, dagens artikel på Aftonbladets debattsida är precis vad många av oss varit rädda för. Och påpekat mer än en gång. Att hetsjakten på "pedofiler" (alla som deltar i jakten vet uppenbarligen inte vad ordet betyder) som pågår och pågått under en längre tid, förvandlar normala, upplysta människor till arga bybor med högafflar och facklor som tror att det står en Pedofil gömd bakom varje gathörn och som börjar slåss med främlingar i lekparken bara för att ha de har försökt prata med deras barn.

Och till sist, den här 20 Questions sidan är riktigt underhållande. Jag tänkte på Johnny Knoxville och jag svär att den listade ut det på 20 frågor! Så då tänkte jag på Lance Bass, före detta medlem i före detta pojkbandet Nsync, och den tog det på 17 frågor! I think it might actually read your mind.

Läs även andra bloggares åsikter om depression, debatt, angry villagers

"scars and stories"

jag är ensam i en annan stad för tillfället och därför internet-less. All work and no Internets makes me a very, very cranky Sleepless-bot indeed. Och yr. Och, well, shaky. Jag har tagit mina antidepressiva som en duktig flicka, så det är inte det. Snubblade in på ett internetcafe och har nu hällt i mig två cappuccino i snabb följd. Det verkar hjälpa - lite. Men mina tankar är fortfarande i oreda och händerna skakar fortfarande och huvudet dunkar och jag hatar det här så mycket.

Jag kan inte förstå att efter alla år av terapi och medicinering, så är jag fortfarande just a sad, sad girl underneath. Det är obegripligt. Med allt jag har och allt dåligt jag inte har, är det för mig helt obegripligt att det är den jag är.

"I took a train outta New Orleans and they shot me full of ephedrine"

Kommer ni ihåg när den där tonårstjejen anmälde några "stureplansprofiler" för våldtäkt och nån Stureplans-nånting-kvinna skrev ett debattinlägg om hur det minsann aldrig skulle ha hänt om hon hade varit i samma situation som tonårstjejen eftersom hon inte såg sig själv som ett offer och därmed aldrig hade "låtit" det hända henne. Ända sedan dess har den attityden fascinerat mig. Detta att man inte skall "vara ett offer". Allt från ledarskribenter till folk som själva blivit våldtagna anser tydligen att när man talar om för kvinnor att våldtäkt är ett samhällsproblem och inte ett individproblem så är det detsamma som att sätta en "offerstämpel" i pannan på dem. Ett annat ungefär lika populärt ord är "offermentalitet". Och det skall man inte ha, usch och fy. Nej, istället skall man uppmuntra individer att "ta kontroll". Vilket i princip betyder att aldrig, aldrig nånsin släppa kontrollen. Och att alltid, alltid göra rätt val. Ni vet, så att någon annan - som alltså inte är man själv - inte skall bryta mot lagen.

Eftersom kvinnor, som vi alla vet, inte är människor utan Crimefighting Robots! Thinly discuised as...well, hairless, wrinkle-less robots.

Just call me Sleepless-bot. Respect my authori-tah!

När jag var tonåring ville jag också ha lite regler att följa när det gällde spelet med det motsatta könet. Nu har jag fyllt 30 och är mer inne på att jag kan bestämma själv vad jag vill göra, och att det går alldeles utmärkt att ändra sig beroende av situation och vilken färg det är på himlen.

Ja, iallafall tills jag för ett tag sen råkade se nåt program på Femman där ett antal killar lärde ut reglerna från The Game till andra killar. Sen dess kan jag inte längre hångla med killar på krogen utan att få panikångest för att de skall tro att jag hånglar med dem för att de spelat nåt trist spel tillräckligt bra och fått ett ”kyssavslut”, och alltså inte för att de såg ut lite som Noel Fielding (om man kisar) eller för att jag kände för att hångla just den kvällen. Så numera får jag spendera mina utekvällar med att dricka alkohol och blänga misstänksamt på alla killar som råkar komma för nära. I hate Neil Strauss. The man ruined my life.

Läs även andra bloggares åsikter om feminism, våldtäkt, neil strauss

"I gave you blood, blood, gallons of the stuff, I gave you all that you can drink and it has never been enough"

Jag är mitt i min vanlig söndagsrutin av att börja dricka vin vid åtta-tiden så att jag är appropriately buzzed när Scarred börjar på MTV.

Meanwhile, I have this gorgeous quote for you.

"There are grassy, picturesque areas of London which you still can’t put train tunnels through because they’re actually covering plague pits. You just don’t get that in America - that dark abyss of the past. And it makes Britain, as a location, very fertile ground for horror."

- Danny Boyle

"Dildos before 10 am! I'm all perked up!"

Meh.

Det är tydligen viktigt med valfrihet. Åtminstone när det gäller ”hälften av Stockholms småbarnsföräldrar”, som enligt KD kan tänka sig att utnyttja vårdnadsbidraget så att de själva, farmor eller barnflickan kan stanna hemma med barnen med hjälp av kommunens pengar. Och det är väääldigt synd om alla som lever i kommuner där de inte får valfriheten att få bidrag för att inte utnyttja förskolan. Alltså s-styrda kommuner. Mycket, mycket synd om.

För valfrihet är stort idag. Och vårdnadsbidrag är alltså valfrihet, enligt en del tidningars ledarsidor. Hushållsnära tjänster är också valfrihet. Sen är det liksom stopp för valfriheten. Valfriheten för kommuninvånare som t ex vill hyra sin lägenhet (för en rimlig kostnad) men inte är särskilt intresserade av att äga dem, och har oturen att bo i kommuner som flitigt säljer ut och ombildar sina hyresrätter, är dagstidningarnas ledarsidor inte lika upprörda över. Alla djur är valfria, men vissa djur är mer valfria än andra.

SvD var också mer än lyriska över ”succen” med hushållsnära tjänster. Över 40 000 har utnyttjat hushållsnära tjänster, varav 5000 av dem har en medelinkomst under 130000! Who-ho! Jag har en fråga: Hushållsnära tjänster lanserades som ett sätt att hjälpa stressade småbarnsfamiljer med att få ihop "livspusslet", så om vi skall hylla siffror så skall vi väl hylla siffror på de som regelbundet utnyttjar hushållsnära tjänster? Hur många är de? Hur ser deras inkomst ut? Några jag känner anlitade flyttstäd för 5000 kr och fick tillbaka 2500 från staten. De räknas nu också in i "succé-siffrorna" för den viktiga livspusslandet-gruppen. Jag måste medge, i skrivandets stund känns det som mina skattepengar går till inte som vaaalfrihet lika mycket som det känns bara "meh".